1900

Den minsta av segrar.

Novecento.

VI TAR VID MED TOMMA HÄNDER.

"Jag gör mig påmind. Från tidigaste år söker man. Är idel begär, skriker. Har inte vad man vill ha.

Men vi lär oss också att vänta. Ty det ett barn önskar sig, kommer sällan i rätt tid. Ja, man väntar rentav på önskandet självt, tills det blir tydligare. Ett barn griper efter allt, för att bli klart över vad det avser. Kastar bort allt igen, är rastlöst nyfiket och vet inte vad det är ute efter. Men redan här lever det friska, det andra, som man drömmer om. Pojkar förstör sina presenter, de söker efter mer, skalar fram det ur paketen. Det har inget namn, och ingen har nånsin fått det i gåva. Sakta rinner det som tillkommer oss, än är det inte på plats.

/.../ Dock skall sägas: man faller inte längre så villigt till föga för lockelsen. Också om önskningen inte förlorar i styrka, så minskar den kraft, som tror sig om att kunna uppfylla den. Och om kraften inte minskar, så avtar den besvikna förmågan att utmåla i förväg. I så måtto, ofta bara i så måtto, avtar oron."

05:05


Vädret växlar med mitt sinne. Åskregn pryglar asfalten och allt som växer; bullret blåser dammet av ekarna och skakar dem i dödsångest och extas. När det grå lämnat plats sållas gryningssolen av de våta lövverken och skär genom mitt fönster som en dröm, reflekteras mot spegeln vid väggen, och kastar en gulfläckig rektangel i taket.  

Planeten spinner runt och runt och runt utan att vila. Kontinenter byter plats. Stormakter går i konkurs. Världen roterar. Landet roterar. Vänner drar sig söderut. De södraste drar sig norrut.

På min vägg sitter en bild av en blåval. Den är inte gammal; den har suttit där i lite drygt ett halvår nu, fortfarande precis i början av sin existens. Men ser man till dess uttryck ter det sig annorlunda. Ögat ligger inbäddat som det kolsvartaste lilla klot, och varje tidig morgon, när det grå lämnat plats åt gryningssolen, och det är dags att somna eller somna om, ser den ner på mig med sin moderliga, nästan spefullt lugna blick, och viskar, att idag kommer landet rotera, och världen kommer rotera, och kontinenter kommer byta plats, men jag hänger här och tittar, och jag kommer alltid att hänga här och titta.